Kvinnlig biologi

För klimakteriet: 

Fler artiklar om klimakteriet:

Alla kvinnor i hela världen går igenom klimakteriet på det ena eller andra sättet. Alla! Därför borde rimligtvis alla även vara informerade om detta, både kvinnor och män. Men så ser det inte ut i verkligheten.

 och nyligen släppte hon även Stark 50+ hormoner, sömn, kost, träning.

– Vi var tvungna att tona ner min ilska i boken ordentligt innan tryck, säger Monika. Kunskapsglappet är enormt och det gör mig väldigt frustrerad. Låt oss prata om skrumpmusen, stress-städning och om att leva mer medvetet.

Det börjar sakta uppmärksammas mer och mer, inte minst av klimakterieaktivisten, hälsoprofilen och författaren Monika Björn, 50, som sliter med detta så gott som dagligen. Att sprida kunskap om klimakteriet. Hon har till och med startat en insamlingslista, 

, som hon ska lyfta på riksdagsnivå. Monika har själv upplevt hur dåligt och illa bemött man kan bli av sjukvården, när hon sökte för sina symptom som var helt uppenbara klimakteriesymptom.

– Kunskapsglappet är värre än jag trodde, säger Monika. Jag har blivit bemött av arrogans, brist på kunskap och total ovilja över att lära sig om hur kroppen fungerar för kvinnor mitt i livet. Jag får ofta mail från följare, samt att jag får höra många historier när jag föreläser. Till och med gynekologer är dåligt upplysta.

När Monikas förläggare från Nordstedts förlag, ringde en dag förra året för att föreslå en uppföljare till hennes första bok Stark genom klimakteriet, kunde hon inte annat än skratta. – Jag trodde jag hade tömt mig på all information. Det satt långt inne att skriva en bok till. Men jag valde istället att fördjupa mig i alla de delar som jag fått så många frågor om de senaste två åren. Nu har jag dessutom fått det ännu mer bekräftat att de flesta kvinnor jag möter berättar att de blir helt tagna på sängen när de kliver in i klimakteriet. Hur är det möjligt, 2021?

Boken är fylld av information, råd, tips och massa annat matnyttigt om klimakteriet. Om maten, träningen, skrumpmusen, återhämtningen, bröstcancer med mera.

, som Monika har döpt den till. Som rent medicinskt heter genitourinary syndrome (GSM) eller urogenital/vulvovaginal atrofi på svenska – något som 60 – 80 procent som genomgår klimakteriet upplever. Det är ju inte så att vissa delar berörs av klimakteriet. Snackar vi om att slemhinnorna blir torra, så snackar vi alla slemhinnor. Snackar vi om att lederna blir stela, så gäller det alla leder. Förutom på den fysiska planet, så påverkas ju även den mentala delen. Det kan handla om humörsvängningar, tårar i tid och otid, olust, minskad sexlust och ångestkänslan som olusten kanske framkallar inför sin partner. Om att inte känna igen sig själv, om att få en identitetskris och att inte orka det man är van vid.

– Skrumpmusen kan ändra färg och form, den kan ge sveda och värk, extremt ont vid samlag och blygdläpparna kan börja förtvina. Slidan, klitoris och slidväggarna förändras, det kan ställa till det när man rider eller cyklar, använder för tajta kläder och så vidare, säger Monika.

– Det är viktigt att skaffa sig kunskap kring detta och inte förminska problemet. Monika nämner också uttrycket ”stress-städa” i boken. Hur stress intensifierar alla symptom.

– Östrogen är en antagonist till kortisol (vårt stresshormon), därför blir vi mindre stresståliga, även om vi behöver en dos stress också för att skapa balans. Det här är en perfekt tid i livet för att rensa i sin umgängeskrets. Att börja umgås med människor som ger energi, istället för att dränera dig, säger Monika.

– Om vi strävar mot att leva ett mer medvetet och balanserat liv på alla plan, kommer vi lättare att kunna klara av avvikelser från det normala, säger Monika. Förhållandet till maten vi äter, hur vi tränar, våra relationer, hur vi jobbar och återhämtar oss. Att liksom vara en mer aktiv spelar i våra liv, så att livet inte bara ”händer oss”.

Monikas tips för att må bättre under klimakteriet:

Monika Björn: "Gå inte runt och må skit – gör något åt det!"

Produkter för klimakteriet

Jag får panik! Jag är GLAD. Nä, förbannad – eller?! Många blir chockade av

sina första klimakteriesymptom och de förväxlas ofta med andra åkommor

såsom depression eller någon ledsjukdom. Här är en lista över de

vanligaste symptomen du bör känna till.

F*n va varmt det är! Eller? Värmevallningar drabbar ca 80% av alla kvinnor.

Till följd av hormonförändringar så tror din kropp att den överhettas och reaktionen triggas av t.ex. socker, koffein, alkohol och kryddstark mat.

Så, upplever du värmevallningar kan det vara en bra idé att undvika just dessa saker. Och kanske investera i en fläkt. Andra bra tips är att undvika syntetiska kläder, bära flera tunna lager och att kyla ner med kall mat eller en dusch.

Hur kommer det sig att jag inte kan sova när jag är så orimligt trött?!

Sömnproblemen kan fortsätta av och på i flera år efter att menstruationen har slutat. Brist på sömn är inte bara frustrerande och svårt att hantera; det kan leda till irritation, ångest, trötthet och dåsighet und so weiter.

Får du svårt att sova så råder vi dig att söka hjälp. Saker du kan göra själv är att undvika alkohol eller koffein innan läggdags. Du bör motionera och exponera dig för dagsljus och försöka få till regelbundna sömnrutiner.

Vikten går upp och humöret ner – kul! Inte.

En anledning till viktökning är hormonobalansen i kroppen vilket bland annat leder till mer fettinlagring kring mage och midja. Till följd av minskad energi så tränar vissa mindre, vilket leder till minskad muskelmassa som i sin tur saktar ner ämnesomsättningen.

Så det är kört? Näe, genom att äta bra och se till att träna regelbundet kan du ta kontroll över delar av denna fas. Undvik även stress och se till att få tillräckligt med sömn.

Jag älskar dig! Nej, jag hatar dig! Är det PMS? Vad händer?!

Du får plötsligt humörsvängningar, ångest, irritation, hjärndimma och allmänna svårigheter att hantera vardagen. Känslor av sorg och brist på motivation kan resultera i psykbryt och din förändrade kropp kan påverka självförtroendet. Som PMS på steroider.

Även här kan en hälsosam livsstil göra mirakel — ät bra, drick vatten och ägna dig åt nån lugn aktivitet såsom yoga eller att läsa en book. Vissa blir även hjälpta av KBT när det kommer till ångest.

Det gör ont. Du har ingen lust. Du är ensam.

Vaginal torrhet kan vara otroligt obekvämt och påverka livskvaliteten. Slidan kan kännas öm under sex och i allmänhet, vilket kan orsaka klåda eller ett ökat behov av att kissa. Du kan även lättare få urinvägsinfektion.

Detta är kanske ett besvär som är jobbigt att söka hjälp för — men det finns ingen anledning att lida i tystnad. Det finns behandlingar, t.ex lokalt verkande östrogen som kan köpas över disk på apotek. Prata med din gynekolog.

Vissa kvinnor kan tycka att deras huvudvärk lindras, andra kan uppleva mer frekvent eller svårare huvudvärk under denna tid. Kvinnor med migrän kan också tycka att deras huvudvärk blir värre under klimakteriet. Detta beror på fluktuationerna i hormonerna.

Undvik stress och uttorkning och försök få koll på vad som brukar utlösa huvudvärken (gud förbjude choklad, ost, kaffe, rödvin osv). Du kan även ta huvudvärkstabletter.

Du orkar inte – ett av de mest försvagande/ förlamande symptomen.

Även om brist på sömn gör dig trött så kan din energinivå drastiskt sänkas av minskade östrogennivåer. Ovanpå det så har du stressen med barn, åldrande föräldrar, karriär och familjeliv som gör det ännu svårare för dig att ta hand om dig själv. Det är klart att du blir trött!

Här blir det återigen extra viktigt att fokusera på dig själv och dina behov under denna tid. Förutom att undvika stress och att träna/äta bra så råder vi dig att söka hjälp — och prata med dina nära och kära!

Din menscykel går bananas och du fattar ingenting.

Kvinnor kan uppleva oregelbundna menstruationer i flera år — allt mellan 2-10 år — innan de slutar helt. Återigen så är det hormonnivåerna som är skyldiga. Men även andra faktorer såsom som stress och högt koffeinintag kan förstöra din naturliga cykel. Och kom ihåg att det fortfarande är möjligt att bli gravid under förklimkateriet.

För att skapa stabilitet under denna period bör du undvika stress — se till att få avlastning i din vardag och försök att få tillräckligt med sömn.

När du tror att du har tappat förståndet eller bara tappat allt i största allmänhet.

Du har plötsligt glömt alla lösenord, eller får totalt hjärnsläpp under ett viktigt möte. Och du är på toppen av din karriär. Panik! Det är minskade könshormonnivåer som orsakar dessa minnesförändringar, svårigheter att tänka och problem med koncentrationen.

Stresshantering, fysisk aktivitet, vätskebalans, bra kost och mental träning är saker som kan hjälpa dig här. Det kan också vara en bra idé att prata med din arbetsgivare och partner för att få rätt stöd. Och skriv listor!

Du känner dig som 90 år efter att ha burit familjens matkassar.

Värkande leder eller artralgi är ett annat vanligt symptom på klimakteriet. Höfter och knän, händer och fingrar och nacke och axlar påverkas ofta, men alla eller alla leder kan göra ont. Träna smartare och försök få in yoga eller annan rörlighetsträning. Kalcium, Magnesium och D-vitamin är också att rekommendera, tillsammans med en bra kosthållning.

Klimakteriets topp 10 symptom - och vad som kan hjälpa

Kosttillskott för klimakteriet:

Det var sommaren 2017. Då slog klimakteriet undan fötterna på mig. Den formligen överföll mig bakifrån. Plötsligt var jag som besatt av en ond ande. Inget stämde med mig. Visst hade jag börjat gå upp i vikt de senaste åren. Så där smygande att en storlek på kläderna sakteliga byttes ut mot en större. I maklig takt gick jag från storlek 38 till storlek 44, chubby but still chic.

Men den sommaren, 2017, hände något jag bara hört tanter prata om – klimakteriets grand debut. Jag vaknade en dag och var vilsen i mig själv. Vems kropp var detta? Vart tog mitt glada jag vägen? Varför stank det överallt där jag var? Hur kom det sig att människor börjat skrika till varandra, istället för att prata? Varför var jag så lynnig i mitt humör? Vart kom allt ljus, ljud och do!er ifrån? Varför i helvete ömsom svettades jag som en gris och/eller frös som en nakenkatt?!

Eller att genomlidit den sommaren, som inte ens var särskilt somrig, bokade jag tid hos en kvinnoläkare. Han var saklig, utan att vara otrevlig på något sätt, och konstaterade att jag kommit in i klimakteriet. Eller undersökning och lite flera frågor sa han att allt var bara normalt med mig. Jag fick östrogentabletter utskrivna och rådet att röra mig lite mer extra än innan. Jag skyndade till apoteket och tog ett piller så fort jag betalat, och tänkte att nu blir allt bra igen. E!er tre dagar märkte jag att vallningarna avtog och att jag blev lite mer jämn i humöret. Dagarna blev till månader och jag väntade fortfarande på att jag skulle bli mig själv igen.

Jag hatar denna klimakteriekärring som tagit över min kropp och själ

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan jag klev in i/knuffades in i klimakteriet och jag är mer vilse än någonsin. Av allt läkaren sa så fastnade sig orden ”allt är bara normalt med dig” i mitt huvud. NORMALT. Det är fan inte något som är normalt med mig. Allt är helt jävla uppfuckat! Jag hatar denna klimakteriekärring som tagit över min kropp och själ. Jag är inte redo för detta! Jag är inte en tant! Jag vill verkligen inte detta.

Diana 51: "Plötsligt var jag som besatt av en ond ande"

En av våra allra populäraste programledare Agneta Sjödin vill, efter att själv ha drabbats av ett mycket jobbigt klimakterium hjälpa till att öka medvetenheten om hur omvälvande denna period i livet kan vara för många kvinnor.

Agneta Sjödin var 49 år när en rad olika fysiska och psykiska förändringar av kroppen började ske utan att hon först förstod varför. Kraftiga vallningar, humörsvängningar, viktuppgång och hudförändringar var några av dessa.

– Jag var absolut inte förberedd på att allt detta skulle ha något med klimakteriet att göra, utan tänkte mer – med mitt lite flummiga sätt att se på världen – att det kanske kunde handla om energihöjningar eller något sådant. Och när en av mina vänner påpekade att det nog hade med övergångsåldern att göra blev jag nästan förolämpad! Klimakteriet förknippade jag med gamla tanter och jag som var så ung kunde ju inte vara i klimakteriet, berättar hon med ett leende.

Agneta har alltid försökt att äta och leva nyttigt och tränat mycket, framför allt löpning och styrketräning, men när klimakteriebesvären var som värst påverkades hela hennes tillvaro och allt blev tungt.

– Jag svettades mycket på nätterna, vilket innebar att jag sov dåligt och att mitt humör påverkades otroligt negativt. Och när jag tränade kunde jag få kopiösa svettningsattacker och det gjorde ju att det kändes jättejobbigt att träna. Tidigare hade jag aldrig haft problem med huden, men nu fick jag helt plötsligt en massa akne. Min kropp förändrades också och till slut var det som om jag inte kände igen mig själv i allt detta nya – det var liksom inte jag längre, utan nån gammal och trött tant.

Men när Agneta väl accepterat att det faktiskt var klimakteriet som gjort sitt intåg, fick hon – tack vare sin gynekolog, som var väl insatt i klimakterieproblem – dock snabbt hjälp och hon inledde en hormonbehandling.

– Vallningarna försvann nästan direkt och för övriga symtom tog det några månader innan jag sen började känna igen mig själv igen. Men innan jag gick till min gynekolog visste jag faktiskt inte ens om att man kunde bli så bra hjälpt av hormoner och jag är så otroligt tacksam för att jag fick rätt behandling snabbt.

I början tog hon kombinationspiller (östrogen och gestagen), men idag använder hon östrogengel och östrogenspray tillsammans med en hormonspiral, som släpper ut gulkroppshormonet lokalt i livmodern.

– Jag har tidigare i livet haft väldigt kraftiga PMS-besvär och jag upplevde att tabletterna med gestagen i inte var optimala för mig utan att jag mår bättre med kombinationen spiral och gel/spray i stället.

“Vi har alla ett ansvar att prata om klimakteriet”

Att Agneta inte kände till så mycket om de olika behandlingar som finns för klimakteriebesvär var trots allt kanske inte så konstigt. Vid den här tiden – som ju dock bara var för ungefär tre år sedan – pratades det inte särskilt mycket om klimakteriet överhuvudtaget, och än mindre om vad man kan göra åt de olika besvären, något som hon idag beklagar.

– Jag tänker mycket på alla åren med min svåra PMS och att jag verkligen hade önskat att man hade pratat om sådana problem mer öppet när det var som värst för mig. Och därför känner jag som så att jag – som nu själv har gått igenom ett jobbigt klimakterium – har ett slags ansvar för att prata om detta nu. Kanske kan det faktum att jag är öppen och berättar om klimakteriet och hur det drabbade mig förhoppningsvis hjälpa andra kvinnor att förstå vad som händer i deras kroppar och att de verkligen inte är ensamma med sina besvär. Och jag hoppas att alla kvinnor vågar – och har möjlighet – att söka vård för sina besvär, för ingen ska behöva må som jag gjorde när det var som värst, konstaterar hon avslutningsvis.

Agneta Sjödin: "Jag som var så ung kunde ju inte vara i klimakteriet"

Fler kosttillskott för klimakteriet:

För ett och ett halvt år sedan, fick jag min första vallning mitt under en lektion och den varade i cirka en minut. Jag minns att jag fick en sån olustkänsla som spred sig över kroppen och direkt efter fick jag frossa. Ibland somnade jag mellan klockan fem och åtta på morgonen av ren utmattning. Jag tillbringade många vakna timmar framför datorn på nätterna. Sömnproblemen ställde såklart till det då jag kände att jag aldrig riktigt kunde återhämta mig. Jag fick ont i både huvudet och kroppen, och sen även mer smärta i handlederna, ljumskarna och fingrarna.

Min artros i ryggen blev också värre under den här perioden

Men trots alla signaler förstod jag aldrig sambandet med allt just där och då. Jag åt och tränade som vanligt och undvek det som gjorde att artrosen blev värre. Eftersom ingen inom sjukvården heller förklarade för mig att det här kunde vara tydliga tecken på klimakteriet så fortsatte jag leva som vanligt.

Efter en rutinkontroll hos gynekologen blev jag ordinerad antidepressiva tabletter – trots att jag inte var deprimerad! Och så fick jag även sömntabletter. Det hjälpte kanske lite, men jag gillar inte att stoppa i mig massa tabletter. Jag hade dock läst att 

skulle vara bra mot sömnproblem. Och det var under denna period jag blev kontaktad av barnmorskorna Lotta Hasselberg och Anette Daberius, som höll på med en testpanel tillsammans med Great Earth.

I ett läge där jag inte fick den hjälp jag behövde, ville jag testa allt. Under sex månader åt jag 

med hyaluronsyra och min vändning kom efter bara tre månader då kroppen kändes mycket bättre. Värken i lederna och fingrarna försvann också! Jag kände mig lugnare på kvällarna och kunde somna in bättre. Från att ha sovit dåligt i så många år, till att kunna slappna var så värdefullt.

Men jag är lite förvånad över att det fanns en sån enkel lösning

Men också förbannad över att man som kvinna bara ska acceptera att man kan må dåligt av klimakteriet. Det borde forskas och informeras mycket mer! Eftersom jag inte har kommit ner i djupsömn på över tio år känns det fantastiskt att få kunna sova fem timmar i sträck och jag har dessutom börjat drömma på nätterna igen.

Pernilla Henriksson Skog är 50 år. Hon bor i Karlskoga tillsammans med sin yngsta dotter som är 16 år (den äldre har redan flyttat hemifrån). Pernilla är utbildad personlig tränare och kostrådgivare och har jobbat som gruppträningsinstruktör i 23 år. Under hösten jobbar hon som lärarvikarie i årskurs 7 – 9. Pernilla är en av 35 deltagare i 

 som Great Earth gjort tillsammans med Klimakterieportalen för att mäta effekterna av näringstillskott och klimakteriebesvär.

Pernilla 50: "Jag har börjat drömma igen"

För ungefär sex år sedan genomgick jag en gynoperation och vaknade upp i klimakteriet. Jag fick svårt att somna och vaknade oftast tidigt på morgonen och ibland på nätterna av svettningar och vallningar.

Eftersom jag sov dåligt så var jag på uselt humör

Tålamodet tröt och ett och annat vredesutbrott drabbade mina stackars nära och kära. Mitt närminne blev sämre och jag tappade orken till jobb och vänner och isolerade mig. Jag deltog i en studie med Klimakterieportalen kring näringstillskott och klimakteriebesvär, och efter detta har har min ledvärk försvunnit och jag känner mig rörligare i kroppen. De så kallade "stressbenen" med stickningar i låren har försvunnit, så jag somnar mycket lättare. Tyvärr har jag en del svettningar kvar, men det har ändå blivit mycket bättre.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte finns någon ”quick-fix” till att bli av med klimakteriebesvären. Jag tror det är viktigt att hålla ut och inte tro att allt blir bra på en vecka. Jag kände den största förbättringen av tabletterna efter några månader. Jag tror även det är viktigt att förstå helheten och att kombinera dessa med goda kostvanor och med att motionera regelbundet.

Cecilia Siöland har en stor familj och två hundar. Hon driver flera företag, bl.a som livscoach och inom bygg och fastigheter. Cecilia är en av 31 deltagare i 

Cecilia 53: "Jag tappade orken till jobb och vänner"

Kosttillskott för PMS: 

Artiklar om PMS: 

Grunden för hormoner i balans är att du får i dig tillräckligt med näring. Genom att stötta kroppen med näring är det faktiskt så att du kan minska dina mensrelaterade besvär och öka såväl ditt välmående som din energi och närvaro. Om du däremot äter för lite, för näringsfattig mat eller om din kropp inte kan ta upp näringen i det du äter kan inte kroppen producera hormonerna du behöver för att fungera på ett optimalt sätt.

När det kommer till exakt vad man ska äta finns det inte “ett sätt att äta” som kommer att passa alla, lika lite som det finns ett arbete som passar alla. Vad just du mår bra av att äta påverkas av flera faktorer som genetik, bakgrund, hälsostatus och hur din livssituation och livsstil ser ut.

Det finns dock vissa saker vi alla behöver få i oss för att vi ska kunna fungera som vi är menade att göra. Grunden för en optimal menscykel bottnar i att du får i dig tillräckligt med näring. För att få i dig tillräckligt med näring behöver du äta en variation av mat som innehåller kroppens byggstenar fett, protein och kolhydrater samt de vitaminer och mineraler du behöver. Utöver det behöver du ha en fungerande tarm som hjälper dig att tillgodogöra dig näringen i det du äter.

Nu ska vi ge dig några tips på vad du kan tänka på när det kommer till näring och menscykel och hur du kan ge dig själv förutsättningar för att må så bra som möjligt, oavsett dag på månaden. Häng med!

Fett av hög kvalitet är en av de viktigaste nycklarna för en fungerande menscykel. Du behöver fett för att kunna producera och balansera dina könshormoner. Genom att äta fett stabiliserar du också blodsockret som i sin tur påverkar andra hormoner. Alla dina könshormoner bygget på något som kallas mättat fett dvs kolesterol. Kolesterol behövs för att producera könshormonerna som styr din menscykel. Dessa är östrogen, progesteron och testosteron. Levern kan själv producera kolesterol, men det enda sättet att få i dig kolesterol via maten är genom animaliska produkter.

Du behöver dessutom fett för att kunna ta upp vissa vitaminer och mineraler som är viktiga för din menscykel och hälsa som 

Du behöver få i dig tillräckligt med protein för att kunna skapa tillräckligt med hormoner, både när det kommer till dina könshormoner men också signalsubstanser som serotonin och dopamin som skapar känslor av lycka och välbehag. Protein består av aminosyror. Vissa aminosyror kan kroppen tillverka själv, medan andra tillförs via maten du äter. Proteinet är med och bygger allting i din kropp.

För att bönor och linser ska vara fullvärdiga proteinkällor behöver de kombineras med andra livsmedel. Om du har IBS, näringsbrister eller problem med matsmältning kan baljväxter hindra upptag av näringsämnen och är då inte en kvalitativ proteinkälla för dig.

Kolhydrater är energi för dina celler och är viktiga för tarmen, då de fungerar som mat för dina goda tarmbakterier. När du får i dig kvalitativa kolhydrater hjälper du blodsockret att hålla sig på en jämn nivå, vilket är en förutsättning för balanserade hormoner. Kvinnor kan behöva en viss mängd kvalitativa kolhydrater för att kroppen ska känna sig tillräckligt trygg för att ägglossa. Ägglossning är nyckeln till hormoner i balans och därmed en fungerande menscykel. För att du ska känna dig mätt, nöjd och för att blodsockret ska hålla sig på en jämn nivå älskar vi att kombinera kolhydrater med fett och protein.

Så, vad ska jag tänka på när det kommer till näring och menscykel?

Det bästa sättet att få i dig näringen du behöver är via riktig mat. Sträva efter att välja naturlig mat med hög kvalitet för att maten ska vara näringstät och utan gifter. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt med kosttillskott. Livsmedel idag innehåller inte alltid näringen vi behöver. Orsaken till detta kan vara utarmade jordbruksmarker som påverkats av bekämpningsmedel eller att vissa råvaror processas på ett sätt som kan påverka näringsinnehållet negativt. Om du är utsatt för långvarig och hög stress, äter hormonella preventivmedel, vissa mediciner eller om du konsumerar mycket alkohol kan behovet av vissa näringsämnen också öka.

Hur näring är avgörande för en frisk och stark menscykel

Artiklar om klimakteriet: 

Träningsprofilen Monika Björn är många saker, men framförallt är hon klimakterieaktivist.

Följ hennes väg genom klimakteriet om hur hon experimenterade sig fram med bland annat kosttillskott och jakten på information.

– Jag försöker sprida så mycket kunskap jag bara kan och orkar, säger Monika.

När urinvägsinfektionerna, vaglarna, sömnproblemen, nedstämdheten och håravfall, för att bara nämna några av hennes symptom, började avlösa varandra växte frustrationen, liksom nyfikenheten. När ingen inom sjukvården berättade att dessa symptom kan vara tydliga tecken på förklimakteriet, tog hon saken i egna händer.

Ur denna frustration började hon samla på sig mängder av information. Det blev ganska snart till en bok Stark genom klimakteriet, som resulterade i stor uppmärksamhet i media, samt fullbokade föreläsningar runt om i hela landet. Intresset var enormt hos kvinnor, där ju alla i hela världen går igenom samma sak på lite olika sätt.

– Livet är för kort för att gå runt och må dåligt. Vi kvinnor är världsmästare på att bita ihop. Jag vill leva livet till fullo och må så bra som möjligt, säger hon.

Monika Björn har jobbat med träning och hälsa hela sitt yrkesverksamma liv. Hon är bland annat utbildad personlig tränare fil.kand i idrottsvetenskap och psykologi, yogalärare, coach, samt har läst på sjukgymnast-programmet. Hon plöjer ny forskning och studier inom området klimakteriet så gott som dagligen.

– Det är en av de roligaste delarna med mitt jobb, man blir aldrig fullärd och det finns alltid nya saker att lära sig.

Efter gymnasiet packade hon sin väska och flyttade till Storbritannien, men landade ganska snart i Skottland, där hon blev kvar i fyra år.

– Jag jobbade delvis på gym, men också med mitt egna företag som personlig tränare och gruppträningsinstruktör.

Hemma i Sverige igen pluggade hon idrottsvetenskap, pedagogik och psykologi. Och parallellt med det, jobbade hon som master trainer i spinning runt om i hela världen.

– Jag studerade under veckorna och reste jorden runt på helgerna. Det var en helt galen, underbar och lärorik period som varade i över tio år.

– Efter några år av resande letade jag upp yogan. Jag säger letade, för det var långt innan smartphones och Google. Det innebar att man antingen fick söka på ”yoga” i gula sidorna (en sorts fysisk stor och tung telefonbok) eller ta hjälp av djungeltrumman och helt enkelt fråga runt i sitt nätverk, berättar Monika.

Med lite snabbspolning fram till idag, blev det en bok till som heter Yoga för dig som tränar.

Tredje boken är på väg och släpps under augusti.

De senaste fem åren har fokus och det stora intresset legat på kvinnohälsa, då hon själv hamnade i förklimakteriet för några år sedan. Informationen va dålig liksom bemötandet inom sjukvården.

– Min egen kunskapsnivå var mer likt ett svart slukhål i rymden inom det området, säger Monika.

Hon började själv att experimentera med bland annat kosttillskott för att få ordning på sömnen. Det hjälpte i cirka sju månader, i takt med att hormon nivåerna förändrades.

– Idag mår jag väldigt bra med en kombination av kosttillskott och bioidentiska hormoner.

– Det är synnerligen på tiden att klimakteriet blir mindre tabubelagt och att vi kvinnor får tillgång till den kunskap som krävs för att kunna göra pålästa individuella hälsoväl. Livet är för kort för att gå runt och må dåligt.

Fikastund med Monika Björn

Visste du om att hur du lever från dag till dag kan påverka din menscykel och vilka utmaningar och symtom du upplever under din menscykel? Det visste inte vi.

Det kraftfulla med den här insikten är att det betyder att vi därmed också kan använda vår livsstil som verktyg för att påverka menscykeln positivt och faktiskt förebygga och minska de flesta mensrelaterade symtom och utmaningarna. Förändringar i din livsstil kan alltså förebygga eller lindra många hormonobalanser kopplade till menscykeln vilket är magiskt då vi alltså själva kan påverka hur vi mår. När vi lever en livsstil i synk med vår menscykel kan vi må vårt bästa, oavsett dag på månaden.

Så, vad ingår egentligen i begreppet livsstil? Vi delar in livsstil i näring, fysisk aktivitet, återhämtning och miljö som alla på olika sätt påverkar hur din menscykel kommer upplevas. När du lärt dig mer om de olika delarna och hur de påverkar menscykeln kan du börja använda de olika delarna av livsstilen som verktyg för att arbeta med dina cykliska förändringar, istället för emot dem.

Näring och menscykel har en nära koppling till varandra. Om du tänker efter, har du upplevt att aptit och sug förändras beroende på var du är i din menscykel? Det har vi. Det är något som är helt naturligt och en del av att vara kvinna. Under menscykelns gång sker det hormonella förändringar vilket bland annat kan påverka hunger, sug och näringsbehov under menscykelns faser.

Om du äter för lite, för näringsfattig mat eller om din kropp inte kan ta upp näringen i det du äter kan du inte producera hormonerna du behöver för att fungera på ett optimalt sätt, vilket kan leda till olika mensrelaterade besvär. A och O är därför att se till att ge kroppen tillräckligt med energi och ordentligt med näring där kroppen får de byggstenar som krävs för att kunna producera hormoner så du kan må så bra som möjligt, hela månaden.

Förutom att få i dig tillräckligt med energi och en variation av näring är det viktigt med en fungerande tarm för att du ska kunna göra dig av med överblivna och förbrukade hormoner. De kan annars fortsätta att cirkulera i kroppen och stör då den naturliga hormonbalansen. Att äta livsmedel som kan bidra till ökad inflammation i kroppen, som exempelvis ett stort intag av vitt socker, vitt mjöl och hårt processad mat, kan även påverka tarmflora och hormonbalans. Det kan ta sig i uttryck i symtom som allt ifrån ömma bröst till humörsvängningar och rikliga blödningar.

Under menscykelns gång förändras våra fysiska förutsättningar när hormonerna skiftar. Det betyder att vi kan uppleva träning och hur kroppen känns på olika sätt under de olika faserna. Genom att anpassa din träning utifrån de olika faserna kan du både undvika och minska mensrelaterade besvär och kunna optimera din träning utifrån din kropp för prestation och minskad skaderisk. Till exempel i fas två har vi som störst fysisk kapacitet då vi har som högst testosteron vilket ger ett perfekt tillfälle att utmana dig själv lite extra. Under fas tre när vi kan uppleva eventuella pms-symtom kan det vara gynnsamt att lyssna in kroppen och anpassa träningen utifrån dagsform.

Återhämtning är oerhört viktigt för en välfungerande menscykel och för att vi ska må som bäst på alla plan, både fysiskt, mentalt och emotionellt oavsett när under månaden. Stress påverkar våra hormoner enormt, därför är det viktigt att lära sig lyssna till kroppen i de olika faserna för att kunna anpassa återhämtningen efter kroppens behov i just den fas du befinner dig i. Kan du se något mönster i ditt eget liv när det kommer till sömnbehov och energinivåer i de olika faserna? Hur kan du anpassa din återhämtning utifrån vad din kropp signalerar? Tänk på att återhämtning kommer i många olika former. Vilken typ av återhämtning funkar för dig? Är det meditation, att måla eller en promenad i naturen? Känn in vad du mår som bäst av och skapa utrymme i kalendern för just det.

Miljön vi befinner oss i och produkterna vi använder dagligen innebär att vi utsätts för en mängd av olika kemikalier och gifter. Många av de mest vardagliga produkterna i våra liv innehåller ämnen som kan påverka våra hormoner negativt och i sin tur påverka vår fertilitet och menscykel. För att undvika att gifter och kemikalier påverkar våra egna naturliga hormoner bör man välja ekologiska och giftfria alternativ när det kommer till intimprodukter, hudvård och hårvård såväl som i matlådor, vattenflaskor och kläder.

Hur din livsstil är kopplad till din menscykel

Produkter som stöttar hormonbalans: 

Fler artiklar om PMS: 

Att förstå sin egen kropp och vad den behöver i olika faser oavsett om det handlar om näring, produktivitet, träning eller jobb - är ett kraftfullt verktyg för att få ut som mest av oss själva under månaden. Nu kommer du att lära dig hur du på bästa sätt kan dra fördel av respektive fas i din menscykel för att kunna vara i din fulla kapacitet, hela månaden.

Den första fasen infaller under mensen, alltså från den första mensdagen till den sista mensdagen. Antalet dagar med mens varierar från person till person och ofta från menscykel till menscykel. Hormonerna är som lägst i börjar av mensen, vilket också speglar hur vi kan känna rent fysiskt och emotionellt i fas ett.

Det är inte ovanligt att känna sig lite tröttare i början av mensen – det är kopplat till de processer som pågår i kroppen i samband med mens. Energin kommer öka allt eftersom dagarna går. I takt med detta (som en effekt av ökat östrogen) kan känna hur nya idéer väcks och att man lättare fylls av ett driv driv att vilja förverkliga dem. Fas ett kan alltså användas som en perfekt tid att påbörja nya vanor eller projekt!

Fas två infaller från mensens sista dag fram till ägglossning, som brukar ske runt dag fjorton i en tjugoåtta-dagars cykel. Har man en kortare cykel sker den tidigare och har man en längre cykel sker den senare.

Under den här fasen så ökar östrogenet, som pikar under ägglossningen. Östrogenet gör att man upplever högre energi, känner sig mer social och man kan uppleva en biologisk självförtroendeboost. Även hormonet testosteron peakar under slutet av den här fasen, vilket också gör att man kan känna sig extra stark, uthållig och lätt i kroppen. Med tanke på att kroppen rent biologiskt är inställd på att försöka sig då man är fertil dagarna innan och under ägglossning, så är det vanligt att man vill vara nära andra människor rent fysiskt. Det är alltså under den här fasen det så kallade "fertila fönstret" är öppet och då man kan bli gravid.

Utnyttja din fysiska kapacitet genom att utmana dig själv fysiskt.

Fas tre börjar dagen efter ägglossning fram till nästa mens och det här här hormonerna skiftar som mest. Detta kan speglas i de fysiska, emotionella och mentala svängningarna som man kan uppleva i den här fasen. Om hormonerna inte är helt i balans med varandra kan du känna dig på topp en dag för att i nästa känna dig nere. Om du gör det, påminn dig själv om att det bara är dina hormoner. Detta kommer passera.

Det är alltså i fas tre som man kan uppleva olika PMS-symtom som både kan komma till uttryck fysiskt och emotionellt.

Hur du kan dra nytta av menscykelns faser

Har du någonsin upplevt att humör, energinivå, hunger, sug och självförtroende förändras under månadens gång? Har du funderat över att det kan ha en koppling till var du befinner dig i din menscykeln? Idag kommer du få lära dig mer om menscykeln och hur de kvinnliga nyckelhormonerna fungerar. Genom att förstå dig själv bättre kommer du kunna få ut som mest av dig själv på ett personligt plan, ur ett hälsoperspektiv, i träning, i relationer, i arbetet och livet i stort.

För dig som har en kvinnlig biologi är menscykeln din naturliga inre rytm. Beroende på var du är i din menscykel är det naturligt att må och känna dig olika från dag till dag, från fas till fas. Menscykeln är till stor del förutsägbar i och med att ett liknande mönster upprepas från månad till månad vid en regelbunden menscykel. Det gör att du som kvinna kan börja använda din menscykel som information och som ett kraftfullt verktyg.

Menscykeln är individuell och alla har olika långa cykler. En “normal” menscykel ur hälsosynpunkt är 26-32 dagar. Womensync utgår från 28 dagar eftersom det är genomsnittet av en hälsosam menscykel, även om bara 13 procent av kvinnor upplever en 28-dagars menscykel regelbundet. Ägglossningen är den centrala händelsen under menscykeln och det är inför och under ägglossning ägget kan bli befruktat. Om ägget inte blir befruktat leder det till mens cirka 12-16 dagar efter ägglossningen.

Nyckelhormonerna som påverkar din menscykel är: östrogen, progesteron, testosteron, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH) som stiger och sjunker enligt ett visst mönster under menscykeln. Östrogen dominerar den första halvan av menscykeln med en kraftig peak vid ägglossning. Efter ägglossning dominerar progesteron och östrogenet ligger medelhögt fram till mens då östrogenet är som lägst. Testosteron peakar vid ägglossning. Hormonet FSH bidrar till äggproduktionen och är som högst under mens och ägglossning. Hormonet LH bidrar till ägglossning och är som högst inför och i samband med ägglossning.

Dina könshormoner påverkar hur du mår, vilken energinivå du har, ditt självförtroende, fokus, hur hungrig du är och hur sugen du är på intimitet. Hormonerna påverkar om din kropp bränner eller lagrar fett, de har betydelse för kvalitén på din sömn och inverkar på ditt humör. De olika könshormonerna påverkar om du känner lugn eller oro, om du känner dig social eller tillbakadragen – vilket i sin tur påverkar hur du pratar med dig själv, vilka matval du gör och hur du väljer att agera eller reagera i vardagen. När du får mensrelaterade besvär kan det innebära att något eller några av könshormonerna ligger högre eller lägre i förhållande till varandra än den optimala balansen. Olika symtom är alltså tecken vi kan lära oss avläsa och förebygga genom verktyg i vår livsstil.

Så förstår du din menscykel

När man pratar om livsstil och hälsa läggs de flesta råd, tips och studier fram som generella och riktade mot oss alla, oavsett om vi har en kvinnlig eller manlig biologi. Det framstår ofta som att alla rön ger samma effekter oavsett kön. Vi är så vana vid att det alltid sett ut på det här viset att vi inte ifrågasätter. Vi har lärt oss att hälsa och livsstilsråd är applicerbara för båda med samma effekt oavsett symtom eller metod. Men är det verkligen så att alla kan leva på samma sätt och förvänta sig samma resultat? Svaret är nej. Den kvinnliga och manliga kroppen reagerar helt enkelt inte alltid likadant på samma input. Låt oss förklara.

Det som ställde det hela på ända för oss, det som fick oss att börja ifrågasätta det “normala” var insikten om att 

menscykeln faktiskt är kvinnans femte hälsotecken

. Det innebär att för kvinnor är menscykeln ett lika viktigt hälsotecken som andning, hjärtfrekvens, kroppstemperatur och blodtryck. Vi har fått lära oss att “mens” (vi har inte ens lärt oss att se till menscykeln som helhet) är något separat från vår övriga hälsa, den har bara med fertilitet att göra. Men faktum är alltså att menscykeln är ett övergripande hälsotecken för kvinnor.

Så, vad innebär det egentligen? Förutom att menscykelrelaterade symtom borde tas på allvar på samma sätt som man tar feber eller oregelbundna hjärtslag på allvar, så betyder menscykeln att kvinnans hormoner är annorlunda än mäns. Kvinnans könshormoner skiftar under månadens gång, vilket betyder att den input kroppen får (så som näring, träning men även mediciner och annat) kan ge olika utfall beroende på var under cykeln vi befinner oss och kroppen kan ha behov av andra saker beroende på fas. Nedan grafer visar hur de kvinnliga och manliga könshormonerna skiljer sig åt under en månad.

Kvinnans hormoner över en månatlig cykel

Hormonerna östrogen och progesteron är centrala i den kvinnliga biologin och menscykeln. Hormonerna följer en rytm på en ungefärlig månadsbasis där nivåerna stiger och sjunker under menscykelns gång.

Mannens hormoner över en månatlig cykel

I den manliga biologin är hormonet testosteron grundläggande och framträdande för mäns fertilitet. Testosteronet följer en dygnscykel där det ligger högt på morgonen, avtar till kvällen och höjs igen till nästa morgon. Det förändras inte så mycket från dag till dag och skiftar inte över månaden.

Vilken mall försöker du passa in din kropp i?

Som vi kan se i graferna ovan följer mannens könshormoner en dygnscykel medan kvinnans följer en månatlig cykel. Det är därmed naturligare för män att äta, träna, sova och känna på liknande sätt varje dag. För kvinnor vars könshormoner däremot skiftar under månadens gång är det naturligt att äta, träna, sova och känna olika beroende på var man är i menscykeln. Det är inte naturligt att förhålla sig till en linjär livsstil med förväntan att vi ska ha samma energi, ork och lust oavsett var i cykeln vi befinner oss. Vi är helt enkelt olika.

Idag utgår forskning tyvärr nästan uteslutande från en manlig biologi som “standard”, vilket gör att det inte finns några forskningsunderlag på hur resultat hade sett ut om man testat på en kvinnlig biologi i olika faser av menscykeln. Vi kvinnor lever helt enkelt utifrån en mall som är baserad på den manliga biologin, vilket kan ge andra hälsoeffekter än de män kan väntas få.

Hur skulle det se ut om den kvinnliga kroppen formade mallen för vad som anses som “standard”? Föreställ dig en värld där din kvinnliga biologi, din kropp, så som den är byggd att fungera, var utgångspunkten för hur du formade din livsstil.

Vilka hälsoeffekter kan kvinnor få av att synka till sin biologi?

Artiklar